19 november, 2018 0 av Sari Tiittanen

Idag skriver jag inte om muskler utan om trav och dess djurskydd.

Trav är en sport som det finns mycket åsikter om, stackars hästar hör man då och då…

Är det synd om travhästar? De är avlade för att trava fort och ibland med utrustning som väcker både ilska och åsikter. Utrustning som hjälper hästen att hålla fokus på sin uppgift, att trava fort och är till för allas säkerhet. Inom travet finns precis som inom alla idrotter mindre lämpliga tränare och hästägare. För att det ska bli så bra som möjligt för alla har man inom travet ett brett regelverk, allt ifrån karenstider, tillåten utrustning för både häst och kusk, till kontroller hemma i ditt stall. En häst som är i träning ska stå på en träningslista och det ska också stå var hästen är uppstallad.

Lina på Linjen,  Foto: Carina Olofsson

Inom travet får vi besök av kontrollanter från Travhälsan. Travarhälsan är ett djuromsorgsprogram som syftar till att öka kunskap och medvetenhet om hästen. De checkar av att hästarna mår bra, mäter boxarna, kollar hagarna, utrustning, pass och journaler. All medicinering ska journalföras med datum och signeras av ansvarig tränare, skötare eller ägare.

Visste du att banveterinärerna är utsedd av Jordbruksverket, inte Svensk Travsport. I alla ärenden som har med djurskyddet att göra är det banveterinären som bestämmer. Det är Jordbruksverket som sätter upp banveterinärernas arbetsinstruktion och befogenheter och de har till uppgift att se till att djurskyddet efterlevs. Inga travlopp får köras utan att banveterinären finns på plats. De har mandat att ställa in tävlingar när djurskyddet kan riskeras, till exempel vid dåliga banförhållanden eller vid sträng kyla.

Innan vi far iväg på tävlingar gör vi en egenkontroll. Det innebär att vi som aktiva tränare själv ska kontrollerar att hästen är i tävlingsmässigt skick enligt en checklista som är framtagen av Travhälsan. På listan finns grundläggande punkter som berör hästens hälsa, kroppstemperatur, hull och muskler, förekomst av svullnader, ömhet, sårskador och rörelsestörningar. När vi sen hämtar ut våra nummerbrickor (vojlockar) vid inskrivningen, så är det ett intygande på att vi gjort egenkontrollen.  Vi kan även bli lottade till en extra kontroll av vår häst. Den genomförs av en stallbackskontrollant som känner igenom hästen, kollar utrustning, pass och vaccinationsstatus.

Lina på Linjen, Foto: Carina Olofsson

I uppsamlingsvolten samlas hästarna innan loppet och där står dagens veterinär och bildar sig en uppfattning om hur hästarna rör sig innan alla sen kör upp på banan för defilering. Efter defileringen gör alla startande hästar en provstart och är inte veterinären nöjd blir ekipaget kallat till en ny provstart. Gör sen veterinären bedömningen att din häst ej är i startbart skick är det bara att köra ut från banan. Hästen blir struken och avstängd från tävlande, oftast under 10 dagar. Även en dålig prestation under loppet kan ge avstängning och ibland även ålagd att göra ett kvallopp för att få starta igen.

Sen kan vi bli slumpmässigt lottade för att lämna dopingprov, antingen ett urinprov eller blodprov. Precis efter loppet ropar de ut att hästen ska på dopingkontroll och kusken kör ner hästen till provtagningsstallet. Där antecknas tiden för när loppet är klart och tiden för när hästen anländer till provtagningen. Man selar av hästen där, duschar den och personalen kollar av att allt ser ok ut med hästen. Om det är urinprov så väntar man på att hästen ska kissa, vilket kan ta tid. Urinen fördelas sen i två separata burkar, ett A och ett B prov som skickas på analys.  Är det blodprov som ska tas väntar man 30 minuter innan det tas så att mjölksyrehalten hinner normaliseras. Även där tar man ett A och ett B prov. På Travsports webbplats kan man sen se resultaten som är officiella.

För att en travhäst ska kunna prestera så krävs det att den tränar, är frisk, har bra kost och oftast masseras den regelbundet. Det är en fantastisk upplevelse att ha en häst till start.